före och efter, insikt och reflektion, alternativt lite självuppfostran och självuppläxning.

Ju mer jag rotar igenom saker, inför flytten om tre veckor, desto mer börjar jag förstå HUR stor förvandlingen varit på bara ett år.

Inte bara det att jag bytt ut hela mitt liv, gått ner i vikt, lärt känna mig själv.
Utan även hur otacksam och bortskämd jag egentligen är, som aldrig verkar bli nöjd med nånting.

För nästan exakt ett år sedan tog jag en bild med webcammen på min dator. Jag tyckte jag såg smal ut i mina "smalbyxor" som jag sparat för att ha som mål att komma i.
De var i storlek 44 och var "extra långa" från Kappahl.
Jag va glad, stolt och hade självförtroende. Bilden lade jag upp här, och fick många fina kommentarer. Jag skrev tack till er snälla gulliga som gav mig den bekräftelse jag sökte, och kände mig nöjd.

Den dagen.

Men mitt liv var inte riktigt som det skulle vid den här tiden, och nästa dag så kollade jag på bilden och klankade ner på mig själv totalt. Jag började tröstäta igen kort efter och jag gick upp nästan 10kg på en månad. (men vågade inte vara SÅ ärlig på bloggen).

Jag hade mycket som hände runtomkring, mycket jobbigt framför mig som jag både visste om skulle hända, och andra saker som senare inträffade som jag försökte med alla medel att fajta bort.

Idag är jag lycklig och mer tacksam. För jag har ändrat på allt det som tog min energi, jag har tagit emot den hjälp som erbjudits från olika håll, för olika problem eller svårigheter som jag tidigare hade sagt nej till... Ett typiskt "Emma-beteende" är JAG KAN SJÄLV!

Så idag klädde jag på mig mina föredetta "smalbyxor" och gick in med inställningen att SÅ stor skillnad kan det ju inte vara.

Märk förvåningen när jag jämförde bilderna med varandra.
Exakt samma kläder, med exakt samma kamera, ca 11½ månads tidsintervall.
Vågen sa Juli 2009 = 92kg.
Augusti 2010 säger den = 72kg.

Ovan: Juli 2009. Väger 92 kg.

Nedan: Augusti 2010. Exakt samma kläder. Exakt samma kamera. Exakt samma Emma.

Skillnad: Ny bostad, annan effekt på bilden, och jag väger 72kg.

Jo jag blev LITE förvånad. Eftersom jag inte riktigt tycker att jag hängt med, och jag känner inte riktigt igen mig i spegeln för tillfället.

Så jag tog en liten bildserie, för att kunna ha som referens i framtiden. För finns det EN sak jag ångrar, så är det att jag inte tog bra helkroppsbilder på mig själv när jag var som störst.

För att just ha något att jämföra med idag, och ha som "varningsbild" för mig själv att ALDRIG MER 112KG!

Varsågoda, jag bjuder på mig själv lite extra idag:

Ovan: Samma kläder som 2009, som DÅ satt tajt. Linnet kan jag fortfarande ha tills det går sönder. Den svarta koftan används bara om jag måste, inte för att den är snygg. Har inte heller längre ett behov av att "dölja" mig själv. Finns inte så mycket kvar att dölja liksom... =)

Sedan första bilden togs så har jag minskat såhär mycket i cm:

Boobs (rakt över) : 130cm -> 93cm

Under boobsen: 92cm -> 79cm

Midja (strax under naveln) : 125cm -> 75cm

Ass (där man är som störst över höftbenen): 129cm -> 96cm

Lår (fetaste delen som alltid skaver hål på favoritjeansen) : 88cm -> 57cm

Haha! Hängstjärt! ^^

De här byxorna är i storlek 46, i stretchmaterial.
Jag minns att de var för små när jag köpte dem, men att jag vägrade erkänna att jag hade strl. 48. Så jag pinade mig i dem.

De här sitter väl ändå liiiiite bättre va?

PUSS!

Sommaren 2008 vs. Sommaren 2010

Haha! ursäkta kvaliteten..

Men Paint är inte riktigt det program jag brukar använda för bildredigering o.dy.

sommarhetta och träning

förresten visade termometern på 30grader idag.
solen skiner.
och jag lever livet till fullo.

och imorn har jag ett eget skinnställ också.. =)

Gårdagens träning:

2tim promenad mellan Sköndal och Farsta.
1,5tim styrketräning med fria vikter + 20min på löpbandet, intervaller.

Och jag är fortfarande på samma nivå i bänkpress som jag var i lumpen.

45kg! haha!

låter kanske mesigt. men jag var starkare än mer än hälften av grabbarna i mitt kompani för 6år sedan. så undrar vem som var svag?

nytt mål i bänkpress: 55kg. Innan November.

07 - 10 i bilder

Det första fotot är taget nu i midsommar på brorsans lantställe i Bångbro. De andra är tagna under olika tillfällen i blandad ordning mellan åren 2007 och 2010.

Varsågoda.

Pos vs. Neg

-2,4 kg på 14dagar.

Vet inte riktigt om det känns okej ändå. Men jag ska inte vara otacksam. Det är ju vad jag önskat så länge. Och trodde aldrig att jag skulle nå målet.

Målet var från början att gå ner till storlek medium i tröjor och 42 i byxor.

Där är jag nu.

Sedan omstarten 1:a Januari 2010, så var målet 75kg.

Jag väger nu 78,4kg.
Och känner mig nöjd och glad över hur min kropp ser ut.

Men om man nu måste klaga lite, och önska sig mer än man redan har...

ÖNSKELISTAN JUNI 2010.

1. Mer markerade muskler på lår, mage och armar och axlar.
2. Mindre lös hud på mage, insida av lår och bröst.
3. Bättre kondition.
4. Klara av att springa 6km i sträck i terräng.
5. Bli intruktör i BodyBalance
6. Nya träningskläder, de gamla är för stora. (Cameltoe är INTE snyggt!)


Jag går mycket mer nu än vad jag gjort tidigare. Många promenader blir det för att se sig omkring i sin nya stadsdel... Och många felavstigningar på tunnelbanan resulterar i en extra promenad, då jag blir för rastlös för att vänta på nästa tub.

Kosten då?

Jadu... veckodagarna är usla när det kommer till att få i mig frukost.
Men ett äpple och lite kaffe lyckas jag nog med iaf.

Men igår t.ex så såg matsedeln ut såhär:

Frukost: Kaffe med mjölk, en knäckemacka med ost.
Fika: Cappuccino
Lunch: Fläskytterfilé + potatisgratäng och kall mango/curry-sås.
Middag: Samma som lunch + paprika och gurka + 1 glas Fanta
Kvällsmål: En smörgås med korv och en knäckemacka med ost, en kopp kaffe med mjölk.

Kanske är lite väl lite.. jag vet. Men jag får verkligen inte i mig något mer! Och vad jag kämpar med att få i mig mat när aptiten tryter mitt under dagen.
Min medicin tar ju bort aptiten... dock inte hungern. Så jag kan vara hur hungrig som helst. Men så fort jag tar en bit mat i munnen, så mår jag illa och kunde lika gärna kräkas.

Flytande går bra. Men det är inte särskilt mättande med Yoghurt eller soppa varje lunch.

Jaja. Snart så balanserar väl det här sig också.

Dags att återgå till mina siffror och uträkningar på jobbet igen... ville bara uppdatera lite ordentligt då det faktiskt är meningen att jag ska redovisa mina resultat för er tappra få läsare. Både positiva och negativa.

Och det här vet jag inte riktigt vilken kategori det faller under. Positivt eller negativt? Bra eller Anus?

Om att behöva ändra inställning

Det går för fort nu...

På mindre än 7dagar har jag gått ner ett kilo till.

Varför?!

Jag försöker äta ordentligt och tillräckligt mycket, och på bra tider. Och kämpar med att hålla kosten balanserad.
Även om jag har dålig aptit så tvingar jag nästan mig själv att äta, för att jag vet att jag måste, och för att jag vet att det inte kan sluta på annat sätt än dåligt om jag inte sköter maten.

Jag har inte tränat alls på nästan över två veckor.

Enstaka promenader och vardagsmotion har väl varit det enda, men jag vet att det inte räcker för mig för att hålla vikten.

Så från att ha kämpat mig sinnessjuk från 110kg (starten 2008), ner till under 80kg...
Så måste jag lägga om mitt tankesätt och taktik helt och hållet.

Nu måste jag tydligen inte träna för att gå ner i vikt längre...
utan för att behålla vikten, och hålla aptiten.

Har inte mycket fett kvar på kroppen. Och det lilla jag har, vill jag nog ha kvar... rumpan håller på och försvinner. Låren likaså.

Midjan och magen är helt okej. De ser ut som jag vill att de ska se ut. Så jag är mer än nöjd, så länge inte mina revben syns.

Brösten har jag börjat kalla för ISOMÄKI, som betyder "Storbacken" på finska.
Det är även namnet för Finlands högsta och största backe för Skidhopp...
Tomma påsar är vad de är.

Men det blir väl så från att gå från att 85DD är för litet men man vägrar titta på E-kupa fast man skulle behöva....
Tills nu... jag höll på att grina när jag fick en BH från min vän Tina... hon kunde inte ha den, för den var för liten...
85C... och den satt perfekt....

Men det var inte därför jag höll på att börja grina.
Nej. C är en bra kupstorlek. Då kan man hitta många fina BH:ar...

Jag insåg att eftersom jag skulle få mens bara två/tre dagar senare så hade jag ju ändå svullna bröst, och att de egentligen var mycket mindre. Och därför är 85C FÖR STORT!!

Nä. Nu ska jag nog gå och svulla glass...

Size Hero

Välkommen att skriva under du med!

HÄR

Och vinnaren är

Och vinnaren är:

LINNÉA!!

Vem är hon?

Linnéa är en tjej, något år yngre än mig, som började sin viktresa i samma veva som jag. Men nästan samma utgångspunkt i både vikt och längd.

Vi hade båda sambo sedan några år tillbaka, och vi träffades första gången för att fika på Tully's på Söder i Sthlm. "Klick"?

Samma humor, liknande värderingar, båda ärliga och öppna.

Hon är även den enda som fått mig att våga gå och se en renodlad skräckfilm på bio. (Paranormal Activity) Vilken också resulterade i flera veckors mardrömmar. Men ååååå så värt det!

Skillnaden då?

Inte mycket..

Skillnaden idag?

Hon är gravid i 24:e veckan!! GRATTIS GRATTIS GRATTIS!

(Linnéa skickade en hälsning från sig själv, med denna bild på ett av sina inlägg i hennes blogg. Och tyckte redan i vecka 22 av graviditeten att hon blivit otymplig! Hujeda mig.)

I samma veva som jag blev singel och flyttade från ena sidan av Stockholm, till den andra, så bestämde Linnéa och hennes Johnny att de skulle skapa ett nytt bo med deras kommande Elliot i Göteborg!

(Min sorg, deras lycka?)

Linnéas blogg handlar inte längre om att gå ner i vikt, utan om att gå upp i vikt. =)

Och hon skriver om graviditeten och hormonkaoset med underbar humor och distans till stundens allvar, utan att helt tappa fotfästet.

Om du ledsnat på gravidbloggar, eller bara tröttnat på att så få bloggar är värda att läsa, så ta ändå en titt till Linnéa. Och jag garanterar dig minst ett skratt, leende, eller begrundande över livets mirakel.

GÅ HIT

(Linnéa... ett mail kommer snart lastat med info om beställning av tavla och lite annat smått och gott.)

Rörigt om storlekar

Aaaa, förresten! Nu är jag för tillfället lite hyperaktiv och rastlös, så jag skiter i grammatiken, eller mognadsgraden på mina meningsuppbyggnader, eller ens om det är intressant.
Jag vill bara skriva, och skryta lite. Mest för mig själv, för att jag ska sluta tycka att "inget händer". För det har fan visst hänt något, trots att jag inte ser det varje dag i spegeln.

Från starten så började kläder i storlek XL (tröjor och byxor) bli för små.

Tröjor i strl 44/46, eller "ren" 46, började bli för tajt.

Byxor i strl 46, eller i 35-tum, fick jag inte igen, men dolde det med tröjor över knappen, och bälten... som jag knappt fick igen de heller.

Idag.

Så har jag strl 42 i byxor, och det sitter bekvämt! Även 30-tum får jag på mig, men 31 tum är en säker storlek av alla fabrikat.

Tröjor är det lite olika med. Blir ju så när man har 80D över bysten antar jag.

Tidigare 90 DD, idag 80D, även 75D går bra. (Skidbacke AB, I tell you!)

Medium från de flesta klädbutiker sitter bra. Vissa är kanske lite tajta över brösten. Vissa är kanske lite lösa över midjan och magen.... Large blir på tok för stort över midja och mage. Så det ser inte klokt ut även om det sitter snyggt över bröstkorgen, och längden i ärmarna... Och NEJ! Trots att jag gick inriktning "Textildesign" i Gymnasiet, och kan sy, och kan till och med sy jävligt bra... Så OOOOOOOORKAR jag inte sy in varenda jävla tröja jag köper.

Så då får det bli medium, och folk får väl tro att jag vill visa upp pattarna... Men hallå! Det finns väl cardigans?!

Men vet ni det roligaste av allt?.... Jag har faktiskt handlat tröjor i storlek Small, som har suttit finfint!! Dock bör jag tillägga att dessa haft trekvartsärm... och om de inte har trekvartsärm från början, så lär det se ut som det på mig i alla fall, eftersom man kan tro att jag är Hagrids* bortglömda unge.

182cm lång, 42 i skostorlek, och jag kommer ALDRIG att tillåta mig själv haka på "50-kiloshetsen" som verkar vara så mångas idealvikt.
Jag kommer aldrig komma dit utan att bli sjuk eller amputera bort bröstkorgen eller nåt.
Och jag har inte vägt 50kg sedan jag var under 12år... så nej.

Men om jag kommer till 75kg någon dag, eller ser ut att väga 75kg, så blir jag hur nöjd som helst... Men för närvarande så äger jag ingen våg. och skiter i vad jag väger... för jag har blivit GRYMT HET!... eller.... det börjar i alla fall dra ihop sig runt magen, med den tidigare så "sladdriga" huden och tomma fett-volangen...

Äntligen börjar kroppen fatta vad jag vill. Bort med dallret, och fram med tonade muskler tack.

Nästa mål: Omslaget på Fitness Magazine?

* och för er som inte är lika coola som mig, och inte läst varenda Harry Potter-bok, så kan jag tillägga att Hagrid är en skäggig jävel som är tre meter lång, och flera kvarter bred. För att hans morsa var en jätte. tror jag...

Tips på hur man förblir smal och snygg!

efter den här tjockisveckan kommer det bli smalmat för hela slanten för min del. keso, avocado och ett enstaka salladsblad... eller nej just det...
vi skulle göra lamm-ytterfilé imorn med rotsaker i ugn... fan också...

Note to self: I nästa liv ska jag vara singel hela livet, så jag kan hålla mig smal.

fett-krig

Dagens träning:

Styrkepass och långpromenad i snabb takt 1,5timme.

Nu jävlar ska fläsket ryka!

Aktivt bantande.

Hur ser det ut med det aktiva bantandet nu då?

På jobbet springs det hela dagarna, mycket tunga lyft och spring i trappor. så där görs det av med otaliga kalorier vill jag lova.

I övrigt på träningsfronten är det ganska dåligt faktiskt. Har ingen ork när jag kommer hem från jobbet. Är oftast helt slut i både kroppen och huvudet så det enda man vill är att lägga sig med en bok och läsa.

Men jag försöker röra på mig så mycket jag kan... vardagsmotionen är nog viktig att inte glömma bort.
Att liksom inte vara lat eller bekväm...

För att bli smal måste man börja leva som en smal person!

Konsten att tycka synd om mig själv

har läst igenom gamla dagböcker. speciellt de från de "jobbiga" åren i mitt liv, då det hände som mest. tyckte synd om den jag var då. blev lite ledsen i hjärtat vid vissa kapitel, insåg mitt misstag när jag återigen blev ledsen över saker jag trott jag lämnat bakom mig. jag ska aldrig mer läsa gamla dagböcker.

tycker fortfarande synd om mig själv med min irriterande hosta, och rinnande näsa. verkar aldrig bli frisk. och jag som bara vill träna. tråkigt att försöka bli frisk.

tycker synd om mig själv för att jag lyckats gå upp över 90 strecket igen på vågen. vilket faktiskt är det som svider mest just nu. men jag kan inte göra så himla mycket åt det om jag är sjuk heller.
bara försöker få mig nåt att äta över huvudtaget, så nu struntar jag i hur nyttig jag är. bara jag får i mig energi.

svärmor och svärfar kommer på lördag och ska äta middag och se den nya lägenheten. hoppas jag är frisk tills dess. så man orkar laga mat. annars går jag till thai-restaurangen 100 meter bort och beställer take-away.

jag åt en subway macka idag. den var jättegod faktiskt! trodde jag aldrig. jag brukar ju inte tycka om mackor alls. ytterst sällan jag äter bröd som inte är surt, finskt, hårt rågbröd... så jag blev förvånad när jag först och främst ställde mig i kön. och sen faktiskt beställde nån macka med nå italienskt namn och chili-majonäs... hur äckligt är inte det egentligen med majonäs!?
haha. jag tycker inte om mackor eller majonäs och beställer en macka med majonäs på! smart där emma. men men, det var faktiskt ganska gott i slutändan. inte så super-gott kanske. och jag kommer inte bli deras största kund, men nu har jag i alla fall provat det.

jag har insett att jag måste våga lite mer i mitt liv. att jag är för feg för misslyckanden. så fort jag blir frisk så ska jag sätta upp ett fast schema för hela veckan med hur jag ska träna och vilka pass jag ska gå på och verkligen skriva matsedel för varje dag också. bli bättre på att gå ner i vikt och vara hälsosam helt enkelt. och så ska jag göra något jag är livrädd för.
simma i simbassäng.

inte så att jag inte kan simma. utan jag är faktiskt riktigt duktig på det. bara det att jag är livrädd för vatten!
klarar inte av att titta ner vid relingen på kryssningsfartygen, klarar inte av att simma i sjöar eller hav. klarar inte av tanken på att dyka bland korall-rev, klarar inte av tanken på sjögräs eller tång, eller på djup.
och simbassänger är läskiga för jag får för mig att de svarta markeringarna på botten egentligen är djupa hål som jag ska sugas in i, eller att någon annan i poolen ska dra ner mig under vattenytan... usch fy fan...
där har ni min fobi.

men det ska jag göra nästa vecka. I promise...

nä, nu ska ja ta tjuren vid hornen och försöka få lite sömn i kroppen. har fått för mig att det är bra när man försöker hålla sig frisk va?

pling plong..

lång tid, ingen sjö.

long time, no see... =)

har ÄNTLIGEN fått mitt internet till den nya lägenheten. är lagom glad på telia. Men å andra sidan så ska jag få 500kr av dem som kompensation för det "lilla" dröjsmålet. Bara sisådär en månad...

Nyåret var underbart kalasigt! första gången på år och dar som jag hade självförtroende nog att gå i kortkort kjol och smått utmanande linne. Ett linne med öppen rygg. Super fint!

Jag sammanfattar tiden jag varit ifrån datorn med lite plus och minus:

- Jag var ifrån gymmet alldeles för länge. Har fortfarande lite ont i ryggen. Fått feber och ret-hosta som sitter djupt.

+ Jag har gått under 90kg! Jag har mirakulöst gått ner i genomsnittspuls på konditionsträningen. Jag SER smalare ut. Jag har fått bättre självförtroende. Har fått en jättesnygg rumpa! ;) fniss. Min Fredi är ju verkligen sötaste.. min kisse är om möjligt lite sötare. Jag har fått bättre kontakt med vännerna igen. Jag har fått nya vänner, tjejer till och med!
Livet känns ganska hoppfullt och det känns som att 2009 kommer bli ett bra år.. =)


Oh, för nyttig och underbart god matlagning ska man köpa de tre smaksatta kallpressade rapsoljorna från Gunnarshögs Gård!
Salladsdressingen har aldrig varit godare som med Citron-oljan. Stekt kycklingfilé blir mycket godare med Vitlöksoljan, och ugnsbakade potatisklyftor blir gudomligt goda med Timjansolja! Kostar 110kr exkl. frakt. Beställer man över 1000kr blir det fraktfritt. Värt att gå ihop några matintresserade ihop och beställa tillsammans. Det blir så mycket roligare att laga god mat när råvarorna gör hälften av jobbet åt en!
(tänker ibland att utbilda mig inom pr... men nä.. kan bara göra reklam för saker jag själv tycker om. kan inte luras)

www.gunnarshog.com

Okej, världens godaste och somrigaste sallad!

Ruccola- och vattenmelonsallad
(4 pers)

100g ruccolasallad
1/2 huvud friséesallad
200g vattenmelon
125g fetaost

Dressing:
2 msk pressad apelsin
1 msk vitvinsvinäger
3 msk kallpressad smaksatt rapsolja, citron
1/2 tsk socker
1/2 tsk stark senap, typ dijon
salt (helst flingsalt)
nymalen svartpeppar

Supergott till lamm- eller fläskkött. Eller som den är. Även god med kidneybönor i och man vill ha det matigare.

Nom nom...

Nya lägenheten...

Igår fick jag nyckel till den nya lägenheten. =) Den är ju så fin!

Har redan skeppat över tio kartonger fulla med prylar... =) kan knappt bärga mig tills det blir klart!
Förkylningen har inte gått över. Men jag har varit på mycket bättre humör den här början på veckan!

På torsdag är det Das Boot kryssning!!!! IIIIH! ser verkligen fram emot det! Kommer bli superkul! Kommer dela hytt med Desirée, Sandra och Sofia! Tjej-hytten AB. =)

Orkar inte skriva så mycket idag. Kommer kanske mer senare... eller imorn. Känner mig inte så inspirerad om jag ska vara ärlig. Ska ta ett utav de sista baden nånsin i denna lägenhet nu.

Här är lite bilder på nya lägenheten:


Från V-rummet sett mot köket och hallen. Dåliga bilder då jag inte har några lampor uppe ännu. Väggen mitt i rummet kommer tv:n hänga på.
Att gå från målad väv och linoleum matta i badrummet till hel-kaklat med klinker på golvet är underbart!
Från V-rummet mot hallen, köket på Vänster sida, sovrummet längst ner. Tyvärr ingen bild på sovrummet. Ingen belysning där. =(


Ja, här var köket då, och dörren mot uteplatsen. Ni ska få se bilder sen när jag möblerat klart och fått lite julefint hemma. =)

Träningen idag:

Burit på kartonger och packat upp lite grejjor, vardagsmotion. Trappor istället för hiss här i gamla lägenheten samt i Gustavsberg där jag var på möte. Parkerade längst ifrån på alla parkeringar jag varit på för att vara tvungen att gå mera.

Minus idag:

1. Har ätit choklad, i mängder känns det som! En sån där mellan-stor marabou kaka... usch, inte bra.
2. Har även ätit middag på McDonalds. Och kunde inte låta bli pommesen idag... =(

Plus idag:

1. Jag har en fin lägenhet!
2. Har umgåtts med Nettan för första gången på länge.
3. Har busat med Zara.
4. Har fått jättegulliga sms från min Fredi. <3

tillåt mig småle...

hahhaahaaa!

idag är det stora skratta-åt-emma-dagen!
Jag insåg när jag började vakna till efter tre timmars sömn att det har snöat ännu mer. Min bil var insnöad av den där jäveln som skottar parkeringen så jag tänkte jahapp, inget gym idag heller. För det finns inte en enda chans att jag sätter mig på sl-bussarna i det här vädret. Det är ju som att be om en för tidig död eller hjärtattack. Men! tänkte jag... Jag kan ju alltid gå ut på en promenad! Det är ju bara mysigt att pulsa i snön, eller hur?... mmmm....

Jag tar fram vinter kängorna, tittar lite på tjock-brallorna... ångrar mig, tar på mig långkalsonger istället. De får ju plats nu under jeansen som alla är förstora... strumpor, polotröja, jacka, vantar, mössa och halsduk. Kände mig jättevintrig och fin... men näe... mössan som annars är vit har en jättestor oljig fläck på¨sig och jag börjar misstänka att fredi använt den när han meckat bil... hmmpf... måste ha på mig nån mössa... iiiiiik! hoppas ingen ser mig iden bara, grön-brun-orange stickad enorm plupp-i-fjällen mössa. tur man flyttar härifrån snart.

Nu, nu är jag påväg... cigarett? näe, kände inte för det. ville känna lukten av nyfallen snö. =)
Kommer utanför porten precis när blåsten tagit med sig ett enormt tjok med snö från "port-taket" som blåser rakt i ansiktet på mig.
Jag är på såpass bra humör att jag skrattar lite och tänker att det var bra att jag inte tände den där cigaretten. =)

Börjar gå över gärdet, är väl 100 meter bort till ICA där jag tänkte svänga av mot sommarhamn, där är alltid mysigt att promenera.
och vips, mitt på gärdet --- bananskalshalkningen arne träder i kraft och jag landar på svanskotan. Ligger en stund och kippar efter andan, känner efter om rumpan sitter kvar, reser mig upp, ser mig om, hoppas ingen ser. tur att man flyttar snart...
Fortsätter att gå, fortfarande vid ganska gott humör haltandes med öm rumpa.
och självklart...
PLASK! blöt fot, iskallt, känns som jag vill börja gråta..
Jag känner hur jag föryngras ända ner till fem års ålder och blir jätteledsen. Nu skiter jag i den här jävla promenaden tänkte jag för mig själv och förbannade snön och allt som har med vintern att göra. Gick hem, med förfrusen fot, ömmande rumpa och ett brutet tränings-självförtroende...

Idag är livet inte på min sida. Men jag antar att det ska vara så just idag. Så får jag en fantastisk dag i morgon istället... =)

enjoy the ride.

Flytt panik

Idag har mitt liv varit på detta viset... ;)

Gick upp 09:00 Tog ett glas vatten, mådde lite illa ville inte äta frukost.
Satte mig och betalade räkningar vid datorn, myste lite med Fredi.
Packade ner saker från grovköket och förrådet i lådor. Fick flytt-stress-panik när jag insåg att jag flyttar nästa vecka.
14:00 Äter fiber-berikad havregrynsgröt med Äppelmos och ett glas laktosfri Valio mjölk. En kopp kaffe med mjölk efteråt.
Fredriks lillasyster Malin och hans bästa vän Johan (de är även ett par) kommer förbi på en fika. Vi skojar lite om hur festen var i onsdags och Malin får tillbaka sin halsduk som hon glömde här.
Vi skojar ytterligare om hur festen var i Fredags för svärmor och får avsluta abrupt då vi inser att tiden flugit iväg och Jag måste skjutsa Fredi till Sollenkroka för att han ska börja jobba.

Jag tittar ut en sväng utanför vardagsrumsfönstret och ser att kullen på gärdet utanför är fyllt av barn som leker i snön och åker pulka ner för backen. Jag blir glad och ler för mig själv.
Tills jag ställer mig utanför porten för att tända en cigg innan jag ska slänga soporna och håller på att dö av frostskador på bara två minuter. Shit pompa vad kallt det var! Och blåser gör det och katastrof-snöar.
På vägen hem ska jag svänga förbi Ica och köpa skvallertidning och slirar in på parkeringen sitter kvar en stund i bilen med bultande hjärta och hoppas att det såg häftigt och proffsigt ut och inte så okontrollerat som det egentligen var. =)

Kommer hem och inser att jag låst ut katten på balkongen. Hon är skitförbannad och skäller ut mig en stund och här sitter jag nu. Med raggsockor på fötterna, kartonger i hela lägenheten, ett ekande vardagsrum och datorn på köksbordet och Nine Inch Nails skrålande i hörlurarna.

Imorgon ska jag till Gustavsberg och fika med Maria. Det ska bli kul. Hon har ju kommit in i tredje trimestern nu med sin lilla flick-bebis där i magen. Så hon är kanske äntligen tjockare än mig... =)

Sen ska jag till Tina och tigga kafi där med och busa med Zara, hon är tydligen lite förkyld så jag behövde inte hämta henne från förskolan.

Usch fy fan! blä... en STOR nackdel med att sitta i köket och skriva är att jag sitter en meter ifrån grovköksdörren där katten har sin låda. Och varje gång jag är i köket får hon för sig att uträtta sina behov. Och det är ALLTID nummer två... =( och det luktar så jäkla illa! Man kan ju bli bullimiker för mindre. Bra bantingsknep... haha... låt katten gå på lådan varje gång du är i köket och du kommer aldrig äta mer igen... tss.. låter som ett sunt alternativ.

Nä, nu ska jag mysa här en stund till framför datorn innan jag går och lägger mig.
Det blev ingen träning idag. Men jag vet att det blir av imorn, så jag skriver om det då.

Man måste ju få ha sina lata perioder, och just nu har jag min. Med tröst-choklad att dämpa flytt-paniken med också... ;) men... hysch! berätta inte för nån. jag är ju så duktig på att hålla dieten menar jag...

Upp till kamp!

(Bilden visar hur jag såg ut i Lumpen, oktober 2004.)

Mitt första blogg-inlägg...

Tanken är väl att samtidigt motivera mig själv ytterligare till att bli av med överflödskilona, och kanske även kunna inspirera någon annan i samma situation.

För fem år sedan var jag 18 år. Jag vägde 67 kilo, och var mycket nöjd med min kropp och mitt utseende. Jag var lika lång då som nu ( 180cm ), så 67 kilo betydde att jag var smal.

Jag tränade endast en gång i veckan med ridning, och åt precis vad jag ville.

Men efter en knäskada så var jag tyvärr tvungen att sluta rida och fann aldrig något tillräckligt bra substitut till den träningen. Jag provade på Kickboxning ett tag. Jättekul! Men inte heller det så bra för knäna.

Året jag fyllde 19, så ryckte jag in i lumpen. Jätteroligt! Mycket träning blev det, och stark blev jag och bra kondition, men aptiten ökade markant och eftersom muskelmassan ökade så blev kilona fler, men det var bra kilon!

Och så muckade jag efter 15 månader. Och var trött. Så jag tränade ingenting efter det. Ytterligare en knäoperation inträffade. Och smärtan blev en ursäkt till att inte träna.

Vid muck i lumpen vägde jag 76 kg. Så en viktökning på 9kg nästan enbart i muskler på 15 månader.

Träffade min sambo. Och då gick det fort uppåt!

Nu, vid snart 23 års ålder så har jag blivit en tjockis!

I Maj i år så vägde jag, hör och häpna 107kg!

Jag grät varje kväll då jag ställt mig på vågen och en dag, gick jag till det nyöppnade gymmet i Gustavsberg och öppnade ett medlemskap. Min kamp var påbörjad.

För drygt två månader sedan vägde jag 97kg och hade alltså lyckats träna bort 10kg!

Tänkte i min blogg skriva lite om mina dagar, hur jag tränar, vad jag äter och lite runt omkring hur jag lever i övrigt.

Jag lever inte efter en stäng diet, snarare tvärtom, och jag tok-tränar inte varje dag heller. Utan jag har bara slutat leva som en tjock person, och har börjat leva som en smal istället.

Får se om det finns någon som läser den här bloggen eller inte. Om inte, så har jag den i alla fall för min egna motivations skull...