fjärilar

ibland när man har ont i magen, är det skönt att få den klappad tills man somnar.

och ibland när man har ont i hjärtat, är det bra att någon har plåster tillgängligt.

man blir mer hel när man inte är halv.

eller hur?

---------------- je t'aime mon amour

inte mycket gjort, men personalfest hinns med!

det blir inte mycket skrivet här nuförtiden inte...

har haft fullt ös hela dygnet, och knappt sovit på två veckor.

idag så packar jag ner det sista från studentlyan, och kör över till nya stället. samtidigt som jag varit iväg till landet för att hjälpa päronen med lite junk nu när de för tillfället håller i första visningen av huset. och så behövs det städas upp på kontoret också...

eftersom personalfesten i fredags blev en aning blöt... EN ANING...

älskar den här bilden. Curre är äldst på bygget, men fan yngst i sinnet. Och kikar ut ur torkskåpet bara sådär.. Och de två andra idioterna hittar tydligen något väldigt intresant i tvättmaskinerna.

HAHA... så jävla underbar fest var det.

nu har jag inte tid mer... PÖSS!

Godaste pussarna EVER!

I tell you... jag skulle göra vadsomhelst för att få såhär goda pussar varje dag!

Jag tävlar hos Ida!

HÄR tävlar jag.

Om en sån här. För jag vill verkligen ha den!

"Jag hoppas jag får dig att känna en bråkdel av vad jag känner när jag får dig att le."

Underbart va?

på landet skämmer man inte bort barnen inte..

Isidor var jättetrött, och vagnen var inte med.
Min mamma visste precis hur man rådde bot på skrikande bebis.

rötmånad, jag tackar jag.

Att aldrig bli frisk är ju oerhört roligt och underhållande måste jag medge. Jag tackar denna jävla rötmånad för det.
Vaknar kallsvettig varje natt av drömmar liknande feberdrömmar... men har ingen feber.

Hostar ihjäl mig tills jag är klarvaken och inte kan somna om. Sen när jag väl somnat så vaknar jag av att jag inte kan andas genom näsan. Och ungefär så går jag igenom dagarna också.
Suck.

Däääääremot, så verkar jag lyckas hålla mig attraktiv på arbetsmarknaden! Nu har jag blivit headhuntad av fyra företag, som vill ha mig på en högre position än vad jag trodde jag var kvalificerad till... jag menar.... Driftchef? Det är ju min chef som är. Inte jag... eller? Jag är ingen chef alls. Min egna kanske... och kanske kärlekens ibland om jag är på det humöret... ;)
men inte på jobbet nejnej..

och förresten! tidigare klagan över att jag fortfarande är sjuk.... JAAAAA, det är en önskan om att ni fortfarande ska tycka synd om mig. För då slipper jag lägga energi på att tycka synd om mig själv. ;)

PÖSSEGÖLL!

kriga mot fettet nu, så sitter jag kvar här och är sjuk, och sväller upp från 72kg, till 117kg igen bara denna vecka känns det som...

i-landsproblem?

Fyrtioelvatusenmiljoners intervjuer för praktikplats framför mig, och väntar på svar genom mailen på ytterligare tre miljarder...

och positiva jag är inte orolig över om jag kommer få praktikplats alls, utan OM jag måste välja!

fy hemska tanke. att behöva välja vad som kan vara nyttigast att lära sig för framtiden.

borde kanske bli mer realistisk och oroa mig över om jag kommer få en praktikplats över huvud taget?!

Fullspäckat... för att vara mig.

Av olika anledningar så brukar jag försöka att inte boka in mer än EN sak utöver arbete per dag.
Nu känner jag mig fullspäckad och superstressad.

Mitt i flytt så ser det ut såhär:

Idag: Jobb 7-16, Plugga hela natten lång. + Skicka över saker till nya lyan och sätta ihop en bokhylla.
Onsdag: Tenta MatteBygg, delkurs1 9-12 i Solna, Möte i gustavsberg 13:00, Dejt 14:00. Personalfest Sköndal 18:00.
Torsdag: Jobb 7-16 Redovisning av färdiga analyser och utredningar. (färdiga?!?!?!), Kamrat över på besök på kvällen.
Fredag: Jobb 7-16, åka till mina föräldrar och hjälpa dem packa inför flytten.
Helgen: Packa packa packa... i desperation få tag på en sistaminuten-praktik, fixa de prylar jag inte fixat till CSN.

------------------------

Är lite lite stressad....

-------------------------

ÄNDRING:  Torsdag: Bodybalance Nybroplan 18:00. Kompis får komma senare.

--------------------------

Ändring igen: Blir varken BodyBalance eller Kompis... är fortfarande sjuk, och kompis måste jobba på annan ort. Så jag piper iväg på en liten intervju istället!

sjukt sjuk

natten: bestod av kräk och kräk och lite mera kräk.
morgonen: död
dagen: sova
eftermiddag: ågren och trött.

imorn: en ny dag med ny energi, och jag tänker fan inte stanna hemma, orkar inte vara sjuk längre!

Skräckexempel

Flickan med armarna upp i luften.
Det är jag.

15år, 179cm lång. Och vägde 49kg.

ALDRIG MER!

före och efter, insikt och reflektion, alternativt lite självuppfostran och självuppläxning.

Ju mer jag rotar igenom saker, inför flytten om tre veckor, desto mer börjar jag förstå HUR stor förvandlingen varit på bara ett år.

Inte bara det att jag bytt ut hela mitt liv, gått ner i vikt, lärt känna mig själv.
Utan även hur otacksam och bortskämd jag egentligen är, som aldrig verkar bli nöjd med nånting.

För nästan exakt ett år sedan tog jag en bild med webcammen på min dator. Jag tyckte jag såg smal ut i mina "smalbyxor" som jag sparat för att ha som mål att komma i.
De var i storlek 44 och var "extra långa" från Kappahl.
Jag va glad, stolt och hade självförtroende. Bilden lade jag upp här, och fick många fina kommentarer. Jag skrev tack till er snälla gulliga som gav mig den bekräftelse jag sökte, och kände mig nöjd.

Den dagen.

Men mitt liv var inte riktigt som det skulle vid den här tiden, och nästa dag så kollade jag på bilden och klankade ner på mig själv totalt. Jag började tröstäta igen kort efter och jag gick upp nästan 10kg på en månad. (men vågade inte vara SÅ ärlig på bloggen).

Jag hade mycket som hände runtomkring, mycket jobbigt framför mig som jag både visste om skulle hända, och andra saker som senare inträffade som jag försökte med alla medel att fajta bort.

Idag är jag lycklig och mer tacksam. För jag har ändrat på allt det som tog min energi, jag har tagit emot den hjälp som erbjudits från olika håll, för olika problem eller svårigheter som jag tidigare hade sagt nej till... Ett typiskt "Emma-beteende" är JAG KAN SJÄLV!

Så idag klädde jag på mig mina föredetta "smalbyxor" och gick in med inställningen att SÅ stor skillnad kan det ju inte vara.

Märk förvåningen när jag jämförde bilderna med varandra.
Exakt samma kläder, med exakt samma kamera, ca 11½ månads tidsintervall.
Vågen sa Juli 2009 = 92kg.
Augusti 2010 säger den = 72kg.

Ovan: Juli 2009. Väger 92 kg.

Nedan: Augusti 2010. Exakt samma kläder. Exakt samma kamera. Exakt samma Emma.

Skillnad: Ny bostad, annan effekt på bilden, och jag väger 72kg.

Jo jag blev LITE förvånad. Eftersom jag inte riktigt tycker att jag hängt med, och jag känner inte riktigt igen mig i spegeln för tillfället.

Så jag tog en liten bildserie, för att kunna ha som referens i framtiden. För finns det EN sak jag ångrar, så är det att jag inte tog bra helkroppsbilder på mig själv när jag var som störst.

För att just ha något att jämföra med idag, och ha som "varningsbild" för mig själv att ALDRIG MER 112KG!

Varsågoda, jag bjuder på mig själv lite extra idag:

Ovan: Samma kläder som 2009, som DÅ satt tajt. Linnet kan jag fortfarande ha tills det går sönder. Den svarta koftan används bara om jag måste, inte för att den är snygg. Har inte heller längre ett behov av att "dölja" mig själv. Finns inte så mycket kvar att dölja liksom... =)

Sedan första bilden togs så har jag minskat såhär mycket i cm:

Boobs (rakt över) : 130cm -> 93cm

Under boobsen: 92cm -> 79cm

Midja (strax under naveln) : 125cm -> 75cm

Ass (där man är som störst över höftbenen): 129cm -> 96cm

Lår (fetaste delen som alltid skaver hål på favoritjeansen) : 88cm -> 57cm

Haha! Hängstjärt! ^^

De här byxorna är i storlek 46, i stretchmaterial.
Jag minns att de var för små när jag köpte dem, men att jag vägrade erkänna att jag hade strl. 48. Så jag pinade mig i dem.

De här sitter väl ändå liiiiite bättre va?

PUSS!

Tacksamhet och förvåning

Jag fick en present från ett mycket oväntat håll igår.

Tack för byxorna "L"!

Blev jätteglad!

uppdatering i korthet

shopping, planering, sortering, organisering, rensning, nostalgitrippar, tårar, skratt, rädsla, lycka, stress, feber, glädje, lugn, ömhet, kärlek, hat och bitterhet.

det är väl så jag kan sammanfatta mitt liv just nu.

kaos, dynamik och jävligt spännande trots allt.

men jag har inte tid över för så mycket annat än mig själv och den stundande flytten just nu.

tycker synd om mig själv.

Det blir ingen träning den här veckan heller...

har fått feber, och är helt utslagen.

Så nu tänkte jag öva lite inför SM i självömkan och hoppas på att thé och ibuprofen hjälper...

Testa BodyBalance!!

Tidigare har jag följt med på olika tester av träningsformer genom Suzans blogg "Ett Dussin Pannor".

Och nu undrar jag om någon av er som kikar in på min blogg har lust att hänga med GRATIS och testa på min älsklings-träning BodyBalance på WorldClass, Nybroplan i Stockholm?

Inget datum är ännu spikat, utan jag vill bara veta om intresset finns, eller om jag ska lägga ner projektet.

Kommentera eller rösta här bredvid om du är intresserad eller ej, så återkommer jag med ett datum då det är fixat och klart.

Krav för att få hänga med:

Inte klart ännu. Men om du har en blogg, så kommer du få skriva ett inlägg efter du testat om vad du tyckte, och länka till WorldClass, och till min blogg. Det är det enda.

Om du inte har en blogg, så finns det andra alternativ.

Vad är BodyBalance?

En träningsform framtaget av LesMills, i samma anda som t.ex BodyPump, BodyJam, BodyCombat... osv. ALLA kan träna efter egen förmåga, och ingen presige sätts på hur duktig man är, eller om man har god koordination.

Träningen är en blandning av Tai-Chi, Yoga, Pilates och Core, och är en lugn och avslappnande träning på 1 timme, med 10 minuters meditativ avslappning i slutet.

Ingen kondition krävs, och ingen styrka. Det är bara din kropp som är "tyngden" under hela timmen. Och jag garanterar att du kommer känna dig stark, spänstig och smidig efteråt!

<-- bollywood-test för bloggare.

Lite bilder från BodyBalance med LesMills-->

Naivitet även mitt i tonåren

Facebook och dessa eviga statusuppdateringar kan ge mig positiva överraskningar ibland.

Jag skrev: "Kelsjuk" och fick ett underbart naivt och sött svar av min brorsson Alexander (Sander) 14år.

(tänk er att det här nedan sägs med bred skånsk dialekt, då blir det ÄNNU gulligare!)

- det är bara bra för då samlar du in massa kel i kroppen som bara vill ut, sen när du sammlat in allt och träffar en kille som okså vill kela då är du jätte sugen på att kela och då har det varit hans bästa kel hitils och då vill han spendera mer tid med dig osv :D smart va :D

Jag DÖÖÖÖR vad söt han är!

Brorsson Sander 14år, Skåne. Brorsdotter Beckerellen 15år, Stockholm.

(näe, de har varken samma pappa eller mamma. Bara samma farfar, därav är likheterna med varandra få, och med mig ännu färre, men en stolt faster är jag ändå!)

musiktips

Världens bästa låt att träna bänkpress till:

If I was your vampire - Marilyn Manson

uppmerksamhet och kändisskryt

här har vi en till tjej som vill ha "uppmerksamhet", och det tycker jag verkligen hon ska få!!

Kolla tajta bruden! och kolla hennes före-bilder! SHIIIIIT!


--------------------------------------

Å förresten så blir man lite stolt... Akta er nu, nu kommer "kändis"-skryt!

Varför jag blir så glad? inte bara för att jag älskar musiken. men för att jag har och har haft privilegiet att få dela min tid med underbart talangfulla människor. Jag inspireras och motiveras av talang, och människor som följer sina drömmar och ambitioner!

Detta bandet är det dags att kolla upp! Med DEN HÄR (spotify-länk) låten, som ni antagligen hört på radio otalet gånger.

Sherlock Brothers på Facebook. HÄR

Sherlock Brothers på MySpace. HÄR

Sherlock Brothers på YouTube. HÄR

Gitarristen Alex och jag gick i samma klass i gymnasiet, hade en mycket god vänskap som tyvärr försvann med studenten.. samt att vi hade musiken gemensamt och replokal i samma hus.

Johan på bas och jag är uppväxta tillsammans i Skokloster, och kan nog skratta åt många gemensamma barndomsminnen.

"Addeman" på trummor... hähä... ja han var min första "pojkvän".. oskyldiga lilla oskuldsfulla Emma var ju ynka 14år och svarthårig då det begav sig. En kort affär, men för mig den första riktiga kyssen.

Sångaren André känner jag inte, dock har man en massa gemensamma vänner, så man har väl setts. Mer än så är det väl inte.

Marcus på gitarr har man väl snackat med på alla fester med gemensamma vänner, samt att man repat i samma lokaler, haft gitarrintresset ihop... och så har vi gått i samma gymnasium. Vänner är nog att ta i, men bekanta javisst.

om elaka kommentarer, tips från coachen

Om "du" tänker skriva en syrlig kommentar ANONYMT (som vanligt bara fegisar som gör detta), så skriv den då inte från en dator som man kan spåra ip-adressen på, eller länka dig hit från en "känd källa" som gör att jag förstår vem du är. (Susnet statistiktjänster)

Att skriva (felstavat) "så är det när man vill ha uppmerksamhet" om mina bilder på mig själv i underkläder när nedan, vad vinner du på det?

Att jag ens har en blogg tyder väl på att jag uppskattar "uppmerksamhet", eller vad tycker du?

Var gärna bitter, var gärna sur... det är din förlust.

Men jag tänker ändå inte skämmas över att jag kämpat mig halv sinnessjuk så länge, för att få den kropp jag har idag. Inte ett dugg tänker jag skämmas!
Istället så flinar jag jävligt nöjt över att jag lyckas få dig såpass avundsjuk att du känner ett behov av att trycka ner mig för att få känna dig hel som människa igen.

Förhoppningsvis så motiverar jag dig till att ta tag i dig själv?

Lev livet och ta vara på det vackra, och försök inte göra världen lika ful som din själ.

HAGGA!

när våren kom

Edge of Desire - John Mayer

naket för er skull igen

Bild nummer ett: 2009, 95kg.. alltså ändå förlorat 18kg.

Bild nummer två: 2010, 72kg förlorat 40kg.

Ja.. jävligt nöjd faktisk, och skäms inte ett dugg över att publicera bilder på mig själv i underkläder. Så det så!

bozorg middag

persisk/svensk middag

Esta mañana

Semestern gör en lat... så jag återkommer när träningen satt igång igen.

Just nu är det bara skönt att få ta dagen som den kommer.

Att leva i högklackat

Har fått nya vänner. Soheil och Sima. Två studenter på KTH, ursprungligen från Teheran, Iran. UNDERBARA MÄNNISKOR!

Tidigare har jag uttryckt min kärlek för en specifik skokedja. Då "lilla jag" BARA har storlek 42 i skor, så är det en aning problematiskt att hitta skor som inte bara passar, utan som även är kvinnliga. Jag menar... Reebok och Converse funkar inte alltid till klänning eller fest.
Sen att jag mäter 192cm över havet med dessa på... det skiter jag i! JAG ÄRJU FÖRFAN EN AMAZON!