Vem är Sockissen?

Är: 182cm lång, med storlek 42 i skor.
Har vägt 122kg som mest.

I Mars 2008 bestämmer jag mig för att gå ner i vikt.

I Juni 2010, har jag gått ner nästan 50kg.


I Juni 2013 har jag gått upp 20kg igen.

I Juni 2014 ska jag vara i form igen.

2010-08-14

före och efter, insikt och reflektion, alternativt lite självuppfostran och självuppläxning.


Ju mer jag rotar igenom saker, inför flytten om tre veckor, desto mer börjar jag förstå HUR stor förvandlingen varit på bara ett år.

Inte bara det att jag bytt ut hela mitt liv, gått ner i vikt, lärt känna mig själv.
Utan även hur otacksam och bortskämd jag egentligen är, som aldrig verkar bli nöjd med nånting.

För nästan exakt ett år sedan tog jag en bild med webcammen på min dator. Jag tyckte jag såg smal ut i mina "smalbyxor" som jag sparat för att ha som mål att komma i.
De var i storlek 44 och var "extra långa" från Kappahl.
Jag va glad, stolt och hade självförtroende. Bilden lade jag upp här, och fick många fina kommentarer. Jag skrev tack till er snälla gulliga som gav mig den bekräftelse jag sökte, och kände mig nöjd.
Den dagen.

Men mitt liv var inte riktigt som det skulle vid den här tiden, och nästa dag så kollade jag på bilden och klankade ner på mig själv totalt. Jag började tröstäta igen kort efter och jag gick upp nästan 10kg på en månad. (men vågade inte vara SÅ ärlig på bloggen).

Jag hade mycket som hände runtomkring, mycket jobbigt framför mig som jag både visste om skulle hända, och andra saker som senare inträffade som jag försökte med alla medel att fajta bort.

Idag är jag lycklig och mer tacksam. För jag har ändrat på allt det som tog min energi, jag har tagit emot den hjälp som erbjudits från olika håll, för olika problem eller svårigheter som jag tidigare hade sagt nej till... Ett typiskt "Emma-beteende" är JAG KAN SJÄLV!

Så idag klädde jag på mig mina föredetta "smalbyxor" och gick in med inställningen att SÅ stor skillnad kan det ju inte vara.

Märk förvåningen när jag jämförde bilderna med varandra.
Exakt samma kläder, med exakt samma kamera, ca 11½ månads tidsintervall.
Vågen sa Juli 2009 = 92kg.
Augusti 2010 säger den = 72kg.
Ovan: Juli 2009. Väger 92 kg.
Nedan: Augusti 2010. Exakt samma kläder. Exakt samma kamera. Exakt samma Emma.
Skillnad: Ny bostad, annan effekt på bilden, och jag väger 72kg.

Jo jag blev LITE förvånad. Eftersom jag inte riktigt tycker att jag hängt med, och jag känner inte riktigt igen mig i spegeln för tillfället.
Så jag tog en liten bildserie, för att kunna ha som referens i framtiden. För finns det EN sak jag ångrar, så är det att jag inte tog bra helkroppsbilder på mig själv när jag var som störst.
För att just ha något att jämföra med idag, och ha som "varningsbild" för mig själv att ALDRIG MER 112KG!
Varsågoda, jag bjuder på mig själv lite extra idag:
Ovan: Samma kläder som 2009, som DÅ satt tajt. Linnet kan jag fortfarande ha tills det går sönder. Den svarta koftan används bara om jag måste, inte för att den är snygg. Har inte heller längre ett behov av att "dölja" mig själv. Finns inte så mycket kvar att dölja liksom... =)
Sedan första bilden togs så har jag minskat såhär mycket i cm:
Boobs (rakt över) : 130cm -> 93cm
Under boobsen: 92cm -> 79cm
Midja (strax under naveln) : 125cm -> 75cm
Ass (där man är som störst över höftbenen): 129cm -> 96cm
Lår (fetaste delen som alltid skaver hål på favoritjeansen) : 88cm -> 57cm
Haha! Hängstjärt! ^^

De här byxorna är i storlek 46, i stretchmaterial.
Jag minns att de var för små när jag köpte dem, men att jag vägrade erkänna att jag hade strl. 48. Så jag pinade mig i dem.



De här sitter väl ändå liiiiite bättre va?

PUSS!

8 kommentarer:

  1. lööööve your hängstjärt! :*

    SvaraRadera
  2. Djäklar vilken resa du gjort!
    Bra jobbat tjejen - du är verkligen hot!!! :-)

    SvaraRadera
  3. så jävla läckert!!

    så bra jobbat =)

    SvaraRadera
  4. Vilken förändring!!! Fantastiskt!

    Men visst är det konstigt att man har så svårt att se på sig själv realistiskt. Jag har ett par skinnbyxor kvar från när jag var som allra minst för många år sedan (i storlek 36), dessa byxor kan inte min pinnsmala 17-åriga dotter få på sig. Själv tyckte jag DÅ att jag fortsatt var i knubbigaste laget...

    SvaraRadera
  5. Häftigt att se! Du har varit otroligt duktig! Det är roligt att spara gamla kläder också från när man var som störst! :) Du är en inspiration!

    SvaraRadera
  6. Suzan: Jag med, men har patent på den!! ;)
    Ingela: Hot? Tja.. vill ju vara som dig ju! =)
    Hanna: Tack!! Och detsamma!
    Cinderella: Man blir nog aldrig nöjd som människa...
    Viktpressaren: Välkommen hit! Och tack så mycket för din fina kommentar! Det gjorde min dag! =)

    SvaraRadera
  7. Fy faan vad grym du är! Och vilken resa du har gjort! Så stor inspiration! Jag vill också en dag testa mina kläder jag har idag och att dom ska vara för stora. Tänk vilken känsla! Så grymg duktig du är :)

    SvaraRadera
  8. Längtar till den dag då mina kläder är för stora och hänger! Bra jobbat tjejen!

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar! Jag försöker svara på allihop, och kikar självklart in på er blogg och skriver ner något hos dig med!