Hjälp mig så hjälper jag dig!

Om du fixar en söt/snygg/ball/häftig header till mig i valfritt utförande, och jag väljer att använda den... så lovar jag att göra reklam för dig/din blogg/din firma/whatever varje dag under hela oktober månad!

Så please help!

Har inte tid själv nämligen...

Tips på eventuell text:
"Jag har inte bilringar, det är volanger"
"Keep on fighting!"
"Sockiss"

Äsch hitta på nåt!

Alla förslag lägger jag upp på sidan om ni vill, så andra får se.

Skicka ditt förslag i en JPG-fil till den här adressen: MIN MAIL

PÖSS!

Finns ni kvar?

Efter mitt uppehåll från bloggen förut så verkar det (av naturliga orsaker) att inte lika många kikar in längre.
Fast ni är en hel del, och ibland tjongar det till om en kommentar från någon av er trogna gamla rävar som klänger er panikartat kvar hos mig, likt en koala runt en eukalyptys-stam under pågående skogsbrand...


eh... jo det jag skulle skriva var;

Vilka är kvar? Och vad vill ni se/läsa mer av?

Skriv en liten kråka, så lovar jag att lyssna och bli bättre.

Curry rider häst!

Han har hittat ny sovplats på min barndoms gunghäst...

Tjockisen finns där sedan gammalt.

Januari 1986 var jag en tjockis-bebis.



Julen 1986 var jag fortfarande en tjockis... med världens bästa storebror.

Sommaren 1987 byggde pappa huset i Skokloster.
Jag var tjock, rödhårig och skitglad över det!

2007 Hade tjockisen tagit över igen.
120kg tung stod jag i en "stäppöken" i Spanien bredvid mamma.
Glad och lyckligt ovetandes om hur tjock jag egentligen var.

2008 Nådde jag kulmen på "tjockeriet". Insåg hur jag såg ut och kunde inte förmå mig själv att fastna på bild om jag inte gjorde grimaser eller dolde mig själv. Skämdes över att se ut som en karl i kroppen.

Japp, det är jag i röda t-shirten. Fet och hårt arbetande parkskötare.

Viktresan påbörjades hösten 2008, och sommaren 2010 var jag färdig med att gå ner. Men fortsatte att rasa i vikt efter separationen. Det är jag som sitter med ryggen till i svart bikini-topp. Ynka 68kg och 182cm lång. Kampen gick över till att gå upp till 75kg igen och hålla mig där.

Hösten 2010 insåg jag vilken resa jag gjort från 120kg till 68kg. Men jag var fortfarande för smal enligt mig själv.
Att gå ner 52kg på 2år var inte lätt, men inte heller så svårt jag trodde att det skulle bli.

 

2010 Juli. 68kg. Alldeles för smal.

Idag väger jag återigen 75kg, och håller mig där. +-3kg
Sunda vanor, vardagsmotion och inga enorma portioner mat.
Och jag mår bra i kroppen.
Önskar dock att jag var lite starkare i rygg, axlar och mage.

Så fort jag flyttat klart blir det att sätta igång med träningen ordentligt igen. Så jag inte bara är smal och välmående, utan även stark och snygg. =)

Keep on fighting!

Jag ser er!

Dom finns där nånstans... Förjävligt att minska i muskelmassa enbart när man går ner i vikt. Blir bara sladdrig och smal istället för snygg och smal.

Men så jäkla illa ser jag inte ut just nu i alla fall...

Magrutorna, var är ni?!?!??

Jag vill ha tillbaka den här magen.
Så nu är det bara att hoppa på det igen!

Njutning...

Jag njuter av att ha gjort svåra val som nu visar sig vara rätt. Jag har fått hålla tillbaka impulser, för att nu märka att det blev mest gjort genom att inte göra något alls.

Jag förvånas fortfarande varje dag över hur det mänskliga beteendet kan förstöra så mycket omkring sig. Men samtidigt hur mycket som blomstrar om man har det under kontroll.

För ett år sedan var mitt liv så galet annorlunda. Och jag försökte förändra allt hela tiden till det bättre. Men det blev bara sämre och svårare.

Tills jag accepterade situationen och slutade kämpa emot hela tiden.
Det var då det vände, och idag är allt så mycket bättre.

Stabilitet i mig själv, blir inte ens arg längre.... skrika och ha mig, slutade jag med för länge sedan. Folk slog bara dövörat till och tappade respekt för mig, och jag var den som framstod som en tjatig idiot.

Kärlek får jag nästan lite för mycket av ibland, men man ska väl inte klaga över något sånt egentligen. ;) så härligt att veta att man har någon som tänker på en, som bryr sig. Som inte vill sluta hålla hand eller kramas när man sover... som man aldrig har tråkigt med och skrattar hela tiden.

Tänk vad mycket jag har som är bra.

R, kom hem nu hjärtat! Saknar när du nosar på min nacke.

Natt

Helt slut efter veckan. Ser fram emot nästa vecka dock. Helt fantastiskt kul kommer den bli!

Förresten!

God natt alla!
Och snälla Gurra, ring inte tre på natten, jag går upp fem. Och snälla alla andra som inte går upp fem, ring inte efter åtta på kvällen.

Det slutar bara med att jag vaknar och får svårt att somna om. Som nu.

Pratade en stund i luren efter jag blev väckt vid halv tio. Och nu kan jag inte somna om... Tur att jag bara jobbar till ett imorgon.

Puss!

Älskar...

Att se gubbarna arbeta.
Speciellt när kaffet smakar gott och jag slipper göra det själv.

S i maskin, P närmast och J och H längre bort. A står nånstans utanför bild.

Produktiv dag... Lång dag... Bra dag!

Skickat från min Samsung Mobil

Älskar...

Att se gubbarna arbeta.
Speciellt när kaffet smakar gott och jag slipper göra det själv.

S i maskin, P närmast och J och H längre bort. A står nånstans utanför bild.

Produktiv dag... Lång dag... Bra dag!

Skickat från min Samsung Mobil

Orättvisan...

Orättvisan i att katten får sova hela dagarna...

Världens gladaste "elaka" bebis

Det här är fasters korv. Han tycker om att gunga och bita andra barn.

Det ÄR grädde...

Sa han i alla fall. :)

Full med barnvagn?

Nämen!

Mysig lya

natt-babbel

lämnade mer prylar i nya lyan idag.
ser verkligen fram emot flytten nu. Ska bli så jäkla skönt att få ha sitt egna för första gången...

även fast jag bara känner en person utöver kollegor där, så ska det bli kul.
Starta om på nytt, på riktigt... landa och slå rot.

God natt alla blöta små regndjur!

Cool i köerna

Fördelen med bilkö, man får tid att kika på bilar omkring. Och ibland dyker nåt kul upp som det här.

Problem, och när jag är dum i huvudet.

Ville svara på en kommentar på inlägget "Saknar". MEN....
Jag kan inte kommentera min egna blogg. Och varje gång jag går in på "visa blogg" så loggas jag ut, fast jag fortfarande är inloggad.

Åh jag hatar brandväggar och säkerhetsinställningar och allt vad datorer heter. Man skulle vara ihop med en IT-tekniker eller nåt. Bara skyffla undan problemen på honom/henne/hen/det...whatever works for you.

Tur att man genom jobbet har fri support på datorproblemen, annars skulle jag bli tokig på fjärrskrivbord, serverinställningar, kompatibilitetskrockar mellan olika program, licens-krockar och felmeddelanden till höger och vänster.

IT-tekniker, nutidens hantverkare! Det krävs kunskap, intresse, anlag och talang för att ens ha tålamodet att börja åtgärda ett litet mini-fel.

För hur ofta har man inte gjort töntiga misstag såsom... Spara en fil med skrivskydd och sen slita håret över att man inte kan redigera filen efter det.
Eller undra varför datorn är helt död, bara för att inse att den är urladdad och strömkabeln inte sitter i.

Oh, ibland känner jag mig så jäkla korkad, och det här är en sådan stund. Förstår inte logiken bakom det hela...

Saknar

saknar honom.
saknar några särskilt utvalda vänner.
saknar att ha fritid,
saknar vovven Torsten som nu varit borta i 5månader...
saknar att spela gitarr som en dåre hela nätterna.
saknar att måla tavla efter tavla i en slags kreativ mani utan hejd.
saknar tissarna Ronny, Sessan och Chessie...

men mest av allt så är jag så jäkla glad över det jag har, och skapat för mig själv.
Utan mig själv, är jag ingen.

Befrielsen av att veta att man duger, helt ensam, och utan hjälp från någon annan....
den gör att det jag saknar bleknar i jämförelsen med tacksamheten och glädjen.

Jag är inte alltid glad, men jag är lycklig.

En gång om dagen...

...får du ont i magen. Då tänker du på mig, så går din magvärk över... Nanananaaaa..

Grannen dånar ut Björn Rosenström från ballen, och jag kokar tortellini och dricker Rosévin.

Morsan med sin Parkinsson, kallade sig själv för en vandrande pinne idag när stelheten slog till som den gör titt som tätt. Jag och pappa tyckte hon var en "finsk pinne" istället.

Och DÄR insåg jag att det var roligare i verkligheten, än vad det lät här.

Mensvärken från helvetet gör sig mer än väl påmind, så jag har upprättat en ny regel för mig själv som lyder: Ät choklad, drick vin, mumsa pizza, dra i dig vad fan du vill, så länge du glömmer smärtan.

Det var först när jag började träna och gå ner i vikt som jag fick regelbunden mens för första gången, och därmed mensvärk. Och ingen liten molande värk i magen/ryggslutet. Nej, det ska vara ordentligt jajjemän! Så när jag vaknar på morgonen, så vaknar jag av att jag måste springa och kräkas.

Och så fortsätter jag under dagen.
För lyckligtvis har jag bara värk en dag, och sen resten av tiden känner jag inte av mer.

Nä, nu ska jag sätta mig och skriva underlag för lite fakturor, så att jag slipper jobba över i veckan som kommer. Det orkar jag inte två veckor på raken.

Piss och kräm!

Vill ha!!!

En glob med länderna uppdelade efter de gamla kolonierna på 1700-talet.

Vill haaaaaaaaaa!

Bara 700pix på auktionshallen.

Men snälla sluta!

Alltså... Vafan?!

Hahahaha!!!!

Varsågoda, en mycket billig penispump!

Prinsen på ärten...

Försökte byta sängkläder.
Men katten har Pippi på täcken utan påslakan på, så jag hann inte mer än tillbaka från tvättkorgen innan prinsen på ärten låg nedbäddad och gosade på täcket.

Jag får nog börja sova i soffan eller något.

Jobbet börjar arta sig.

Äntligen börjar det ta form!
Älskar verkligen mitt jobb.
Leda arbetet, och sen finns resultatet kvar i många år framåt.
Knappt så jag kan vänta tills det blir måndag igen!

Dagen idag innebär flytt av grejer till nya lyan.

Det finns alldeles för lite tid för att vara social, det är en sak som är säker i alla fall. Men det kommer det med.

Jobbet

Sitter och knåpar med siffror, tider, planering av leveranser, räknar ut hur många ton av vilken sorts grus/sten/kross, är si och så många kubikmeter... Osv osv.

Sen så jobbar några timmar extra med att få tillräcklig med gubbar på plats, till rätt pris.
Och sen så kommer nån och gnäller på ont här och ont där, bitchen i mig vaknar....

För jag tål inte när man lovar att man ska ställa upp på en sak och inte håller det man lovar!

sorry... jag är egentligen inte så här ond eller orättvis som chef. men ibland så blir det bara för mycket gnäll och för lite gjort. Och om man har extrem tid- och kostnadspress på sig, och det är det första projektet på det nya jobbet. ...Så känns det ganska stressat.

älsklingen är utomlands med ett par vänner just nu, så det är lite trist de få stunder man får över till fritid, men inte orkar annat än kanske kramas framför en film.

Den senaste veckan har jag jobbat 06:30 till 18:00/21:00...
Fast å andra sidan är det fantastiskt roligt ändå.
Och på något vis skönt att inte orka med annat än jobbet.
Slipper vara så jävla dramatiskt och komplicerat i livet om man bara rår om sig själv och några få kära runt omkring.

nä, nu orkar jag inte mer än att sova...

gnatt alla semesterfirare! undrar om jag får något ledigt alls i år?

kompensation och kompromisser

jag har alltid varit den som valt att kompromissa i oenigheter...
brukar vara den som får ge mig och krypa undan.

men jag är trött på att vara någon som inte får ta den plats jag förtjänar.
oavsett om du/ni/nån vill eller ej, så står jag här. Jag finns, och tänker ta min plats... inte din... utan MIN plats.

Jag är lycklig och lugn i mig själv, inser mitt egenvärde och håller mig ändå ödmjuk.
Fortfarande skyhöga ambitioner och följer min väg mot mina mål.

Jag är inte längre ett misslyckande.
Jag är så lycklig och lyckad jag någonsin varit. Och bättre verkar det bli!

Kärlek, bus, lugn, skratt och stimuli av alla ens sinnen. Det är vad mitt liv består av hela dagarna.

Jag har gått framåt i livet... jag har gått vidare. Och jag har genom det börjat älska mig själv.

Och så är jag återigen på min målvikt 75kg! =)