Naivitet även mitt i tonåren

Facebook och dessa eviga statusuppdateringar kan ge mig positiva överraskningar ibland.

Jag skrev: "Kelsjuk" och fick ett underbart naivt och sött svar av min brorsson Alexander (Sander) 14år.

(tänk er att det här nedan sägs med bred skånsk dialekt, då blir det ÄNNU gulligare!)

- det är bara bra för då samlar du in massa kel i kroppen som bara vill ut, sen när du sammlat in allt och träffar en kille som okså vill kela då är du jätte sugen på att kela och då har det varit hans bästa kel hitils och då vill han spendera mer tid med dig osv :D smart va :D

Jag DÖÖÖÖR vad söt han är!

Brorsson Sander 14år, Skåne. Brorsdotter Beckerellen 15år, Stockholm.

(näe, de har varken samma pappa eller mamma. Bara samma farfar, därav är likheterna med varandra få, och med mig ännu färre, men en stolt faster är jag ändå!)

Alldeles normalt, eller bara något för tonåringar?

Första bilden här är på Lizzardman. Han jobbar som fakir och som "freakshow-snubbe" och har som mål att förändra sin kropp med kroppssmyckning likt en ödla.

Inte min kopp te.... men pluggarna i öronen är snygga.

Tänkte mer på den anonyma kommentaren jag fick. Anående att jag håller på att töja öronen.

(bilden föreställer inte mig. är tagen från google)

Varför är det så fel att töja öronen för? Vad är det med kroppssmyckning som får folk att dra öronen åt sig och behöva skylla på något för att det ska vara "okej"?

Är man verkligen så fyrkantig i sin världsbild att det bara får vara på ett visst sätt, annars är det konstigt?

Majoriteten av de jag känner har antingen piercingar eller tatueringar.. Eller både och.

Jag är en av kanske tre i min bekantskapskrets som töjer eller har töjt örsnibbarna. En av mina närmsta vänner har tatueringar över hela armarna och en på bröstet. Sambon har två och vill ha fler. De mest "normala" vännerna jag har har även de tatueringar. Jag vill skaffa tatueringar. Många, stora och vackra. För att för mig är det konst. Kroppskonst, och kroppssmycken.

Piercingar är kanske mer ovanligt, men många har "dolda" piercingar. Bröstvårtan, venusberget... anchor-piercingar i nacken... tungan... osv.

För mig är det mer en norm än en ovanlighet så när någon anmärker på det som något bara tonåringar håller på med, så börjar jag undra om vi verkligen lever i samma verklighet, eller samma tidsålder överhuvudtaget.

Vad har ni själva för kroppssmyckningar/kroppskonst? Litet som stort, och har ni fått några konstiga kommentarer p.g.a det? Eller är det bara HELT OKEJ?

BRA ELLER ANUS?

Ungjävel!

Jävla jobbiga ungjävel stick åt helvete och låt mig sköta mitt jobb och sluta försök tala om för mig vad JAG ska göra innan jag sticker ut ögonen på dig med dina snart avbrutna smalben!!!!

vad fan är det med "sepet"? Ungjäveln är tretton år och går omkring och försöker tala om för mig vad JAG ska göra på MITT jobb, och HUR det ska göras!
jag blev jävligt lack tillslut efter tre timmar av oerhörd vänlighet och ödmjukhet...

och sa åt fanskapet att han skulle minsann bara vara tyst och göra som jag sade åt honom annars kunde han lika gärna stanna hemma, för på det här bygget var det minsann jag som bestämde och inte han.

jag hatar tonåringar... även fast jag varit en själv. så hatar jag dom mer än något annat.
fast bara idag. annars så orkar jag med dem ganska bra. men inte idag.