Vem är Sockissen?

Är: 182cm lång, med storlek 42 i skor.
Har vägt 122kg som mest.

I Mars 2008 bestämmer jag mig för att gå ner i vikt.

I Juni 2010, har jag gått ner nästan 50kg.


I Juni 2013 har jag gått upp 20kg igen.

I Juni 2014 ska jag vara i form igen.

2008-11-24

tillåt mig småle...

hahhaahaaa!

idag är det stora skratta-åt-emma-dagen!
Jag insåg när jag började vakna till efter tre timmars sömn att det har snöat ännu mer. Min bil var insnöad av den där jäveln som skottar parkeringen så jag tänkte jahapp, inget gym idag heller. För det finns inte en enda chans att jag sätter mig på sl-bussarna i det här vädret. Det är ju som att be om en för tidig död eller hjärtattack. Men! tänkte jag... Jag kan ju alltid gå ut på en promenad! Det är ju bara mysigt att pulsa i snön, eller hur?... mmmm....

Jag tar fram vinter kängorna, tittar lite på tjock-brallorna... ångrar mig, tar på mig långkalsonger istället. De får ju plats nu under jeansen som alla är förstora... strumpor, polotröja, jacka, vantar, mössa och halsduk. Kände mig jättevintrig och fin... men näe... mössan som annars är vit har en jättestor oljig fläck på¨sig och jag börjar misstänka att fredi använt den när han meckat bil... hmmpf... måste ha på mig nån mössa... iiiiiik! hoppas ingen ser mig iden bara, grön-brun-orange stickad enorm plupp-i-fjällen mössa. tur man flyttar härifrån snart.

Nu, nu är jag påväg... cigarett? näe, kände inte för det. ville känna lukten av nyfallen snö. =)
Kommer utanför porten precis när blåsten tagit med sig ett enormt tjok med snö från "port-taket" som blåser rakt i ansiktet på mig.
Jag är på såpass bra humör att jag skrattar lite och tänker att det var bra att jag inte tände den där cigaretten. =)

Börjar gå över gärdet, är väl 100 meter bort till ICA där jag tänkte svänga av mot sommarhamn, där är alltid mysigt att promenera.
och vips, mitt på gärdet --- bananskalshalkningen arne träder i kraft och jag landar på svanskotan. Ligger en stund och kippar efter andan, känner efter om rumpan sitter kvar, reser mig upp, ser mig om, hoppas ingen ser. tur att man flyttar snart...
Fortsätter att gå, fortfarande vid ganska gott humör haltandes med öm rumpa.
och självklart...
PLASK! blöt fot, iskallt, känns som jag vill börja gråta..
Jag känner hur jag föryngras ända ner till fem års ålder och blir jätteledsen. Nu skiter jag i den här jävla promenaden tänkte jag för mig själv och förbannade snön och allt som har med vintern att göra. Gick hem, med förfrusen fot, ömmande rumpa och ett brutet tränings-självförtroende...

Idag är livet inte på min sida. Men jag antar att det ska vara så just idag. Så får jag en fantastisk dag i morgon istället... =)

enjoy the ride.

1 kommentar:

  1. haha, men åh.. vilken otur! jag har inte halkat nåt än (peppar peppar) men det kommer nog snart. jag är halkningarnas mästare, klantigast i sverige :P

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar! Jag försöker svara på allihop, och kikar självklart in på er blogg och skriver ner något hos dig med!