kan jag låta bli att äta nattamål bara för att jag är ledig från skolan imorn? näe...
min största bov är tristessen.
jag tröstäter när jag är ledsen eller äter för att jag är uttråkad.
jag borde fan leva med tom kyl, eller tidlås på kylskåpsdörren.
här har vi anledningen till att jag aldrig kommer nå min målvikt. för jag kan inte styra mina sjukliga mat-begär.
det här är något jag skäms för. men jag väljer att vara öppen med det, för om det finns någon som känner igen sig, kan det nog vara skönt för dem att veta att de inte är ensamma. och kan vara skönt för mig att veta om någon annan än jag kämpar mot det här.
under dagarna går det bra, och så länge jag har något att göra. men så fort jag får tråkigt eller blir ledsen, ensam eller nervös... och när det blir kväll och jag blir lite seg... då går all självdisciplin åt helvete.
och när jag inte klarar av att säga emot mig själv, så mår man dåligt över vad man gör mot sig själv. och blir förbannad och besviken. och då villman tröstäta igen...
räknas det här som en ätstörning? fast jag inte spyr eller mår fysiskt dåligt (än) av det här... så är det som ett beroende jag inte riktigt kan styra över så bra som jag önskar.
jag vet inte hur ätstörning defineras, men jag har ju ingen sund relation till mat i alla fall.
känner mig som ett jävla fetto när jag skriver det här och blir ledsen över den känslan... men jag vet att nånstans så är det ju bara att kämpa mot begäret. eller hur?
Du är absolut inte ensam!
SvaraRaderaDet är jag ett levande bevis på. Här har du en till som ofta äter bara för "skojs" skull, fast det inte ens är nå vidare kuligt att sätta i sig en massa skit, speciellt inte pga. att man inte har något "bättre för sig" än att äta.
Jag äter också på fel tider och med fel syften...Allra helst när jag är ensam, känner mig nere osv...
Dessutom har jag fastnat i nått skit om att helgerna aaaaaldrig skulle påverka min viktnedgång, och äter som en häst både Fredag och Lördag. Snask, flöt, allt!
Snacka om att ha så in i helvetes jävla fel!
Men jaaa, maten har varit min "underhållare" många gånger i livet. Det är ett beroende att äta i vissa situationer. Och vi får försöka tänka på att man inte bara kan glömma ett beroende...det måste få försvinna, sakta men säkert.
Tills dess får vi försöka tänka lite taktiskt. Blir vi sugna vid "fel" tillfälle, så kan vi åtminstone välja att äta någonting som är lite nyttigare.
En morot t.ex.? :)
Kämpa på tjejen!
Bara för att vi inte lyckas nå våra målvikter nu, så får vi inte ge upp för det.
Vi kommer klara det, både du och jag, förr eller senare!