Imorn ska jag baka. Ska baka hallon-muffins, och tänkte försöka mig på bullar kanske. Sen blir det en massa städ.
Men inget utav det där kommer att bli av förränn jag varit på gymmet.
Haft lite ont i halsen i veckan och vågar inte träna då. Vet hur det blev sist jag tränade fast jag kände mig lite krasslig. Det resulterade i ett tre veckors uppbrott från träningen och +2kg.

Jag känner mig verkligen stolt över min prestation när det gäller att gå ner i vikt.
Innan jag började kampen mot fettet hade jag uselt självförtroende och tänkte i banor som: Jag klarar inte ens av att hålla vikten hur ska jag då klara av nånting alls då...

Men nu känns det som jag kan klara av vad som helst. För det är fan ingen dans på rosor att försöka gå ner i vikt. Men det behöver inte heller vara svårt.
Det jobbiga är ju egentligen precis i början. Att komma igång med träning, att minska portioner och intala sig själv att hungern man känner bara är fejk. Att man inte behöver de där extra tuggorna som man alltid ätit innan... Det är svårt.

Men jag tror inte på GI, Atkins och såna "mirakel-metoder"... Bullshit...

och jag tycker det är skitsnack att man ska ta bort delar utav kosten och gå ner i vikt på det sättet. Det finns verkligen inga genvägar, oavsett vad de smala snygga på tv säger.
Det är bara att äta mindre och träna mer. Inget till överdrift, utan det ska bara vara sunt leverne.

För mig kom vändningen när jag insåg vad det hela handlade om. Vad skillnaden var på mitt sätt att leva när jag var smal och när jag var som tjockast.
Det handlar om att sluta leva som en tjock person. En tjock person äter mycket. Och äter väääldigt onyttigt. Rör knappt på sig och är lat. En tjock person är tjock när det gäller allt.
Men om man börjar leva som en smal person... rör på sig mer, tar alla tillfällen i akt att få extra motion, äter nyttigare, äter normala portioner.

Så det var ändringen jag gjorde. Skitsvårt med motivationen i början. Men det var lättare när man hade folk att träna med. Alltid lättare att ha nån att prata med under tiden, eller någon att stå alla jäkla minuter på crosstrainern med.

Nu är det lätt att maka på sig till gymmet. Nu blir jag inte lika hungrig längre. Jag behöver inte lika mycket mat på tallriken, och sockerberoendet är över. Det sistnämnda tackvare krom-tabletter i en månad och frukt. Vindruvor och satsumas är bra botemedel mot sötsug... =)

Nä, nu är det dags att sova, klockan är mycket. Och det är mycket att göra inför helgen. Ska fira min födelsedag i förskott nämligen och hela galna släkten kommer på fredag, sen är det kömpisar på lörda.
Även fast jag önskar vet jag att jag inte kommer få mitt Wii som jag vill ha... Jag vill ju ha Wii fit här hemma. snyft snyft. vill ha...