typiska struligheter

så jäkla typiskt i mitt inte alls normalt kaotiska liv!

Hade "hejdå-fika" idag på jobbet... hade bakat blåbärsmuffins och kokosbollar. Och hade utsatt tid 08:30.
Jag börjar 07:30 på morgonen, och åker hemifrån i god tid för att inte komma försent. (06:00).

Bilen går bra, allting är fint, t.o.m ac:n fungerar en stund.

PANG! Blå ljus vinkar in mig till sidan av vägen. Plats: Strax innan alla ködrabbade leder. Tid: Undefär en kvart innan de ködrabbade lederna blir TJOCKA.

Vanlig blåskontroll var det... eller?

Polis: Är du vänlig och tar fram körkortet och tar av dig solglasögonen.
Jag: Absolut. *Gör som han säger*
Polis: Du... har du tagit något?
Jag: Va? Tagit vadå? Allt i bilen är mitt, jag har inte stulit något! *börjar känna mig svettig*
Polis: Nä, jag tänkte mest på att dina pupiller ser stora ut...
Jag: Oj! Nej! Alltså, eller jo! Jag äter medicin som kan få mina pupiller stora under en stund på morgonen! Ritalin heter det, det är metylfenidat, mot adhd, alltså ett substitut för amfetamin, fast det är inte det, eller alltså, det är medicin, jag blir inte knarkad av det, snarare tvärtom, eller alltså... åhh...
Polis: har du något intyg på det?
Jag: Enligt läkaren behöver jag ju inte det så länge det inte är det amfetaminbaserade läkemedlet, och det är det ju inte!
Polis: vad hettere saru? Ritalin? Vänta lite så ska jag kolla upp det.

Polisen är borta i sin bil och pratar med nån kollega i, vad som känns som, en evighet.
När han kommer tillbaka ser han glad och snäll ut och jag känner mig lite lättad.

Polis: Ja du har rätt, Ritalin får du ha utan intyg på dig, men det kan ju vara bra i framtiden om du skulle hamna i kontroll igen..
Jag: ja, det har du nog rätt i. Så jag får åka alltså?
Polis: Jodå, ingen fara.
Jag: Får jag tillbaka mitt körkort?
Polis: Oj fan! jo, sorry, ska bara hämta det. *han går tillbaka till bilen och rotar runt, och kommer tillbaka*
Polis: Förlåt.. eller du förresten! Du blåste aldrig va?
Jag: nej... *klockan tickar*
Polis: Vänta lite då, måste hitta nya munstycken...*springer tillbaka till bilen, rotar runt lite, och kommer tillbaka lite röd om kinderna* Förlåt... du har säkert bråttom till jobbet också...
Jag: Mmmm... *blåser livet ur mig*
Polis: Sådär! Då kan du åka, ha en bra dag!
Jag: Tack... mutter mutter mutter...

Detta tog c:a en halvtimme allt som allt, och jag kommer ut i trafiken igen i tjockaste smeten och kryyyyyyper långsamt mot jobbet igen.

Jag är framme på jobbet 08:57, och är gråtfärdig... En liten skara kollegor sitter kvar i fikarummet och väntar på fikat, en del har gått tillbaka för att jobba...

Så hej, välkommen till ett liv med mig.