Stoltheten och tjockheten

en sak är jävligt skönt ska ni veta.

att för en gångs skull inte skämmas när man pratar med folk från förr. typ gamla klasskamrater från gymnasiet och så.
alla andra gick utbildningar, flyttade utomlands, hade superjobben, eller skaffade ungar.
en annan hade inte särskilt mycket att komma med.

men nu känns det som man nästan har rätt att vara lite mallig. åtminståne så är jag stolt över det. att jag ska bli fastighetsingenjör.

det låter såpass smart som jag vet att jag själv är. och det känns som att jag slipper anpassa mig själv efter en lägre standard av intelligens mer...
tidigare jobb har ju inte varit särskilt iq-krävande alls. Så man har skämts över att ens berätta... "joråsatteh... jag jobbar ju som vaktis på en mellanstadie-skola. har magisterexamen i det... jorå.. tjena!"

idag har det blivit lång promenix med Fredi å Sessan... och en hujedans massa dansande till Lily Allen mest hela dagen. Samt en jäkla massa städande. och det är då fysiskt krävande. Då jag är pedant när det väl städas. Upp på ala hyllor, dammtorkas under varje kruka och vas, vädras alla sängkläder och mattor. Skinande kök och badrum måste det vara. eklit annars. och sovrummet ska vara svalt och fräsht att sova i.
så två kalorier har väl förbränts idag?

sen gjorde fredi det mest onödiga i år.

tog bilen till 7eleven för att köpa godis. och köpte gott o blandat och choklad till mig.

säger ju att jag skulle bli smalare utan fredi i mitt liv.