Vägskäl

Att man står inför vägskäl i livet händer ganska ofta. När man känner på sig att hur man än väljer att agera, så kommer livet inte vara sig likt efter det.
Många gånger märker man inte att man gjorde ett livsomvälvande val föränn efteråt. Kanske många år senare, när konsekvenserna kommer...
Ytterst sällan egentligen så känner man på sig i förhand.

Jag står där nu. Mitt i korsningen, och känner olika varje dag, och undrar vilken väg jag ska gå.
Jag försöker lura mig själv att jag måste vänta på att vissa saker måste lösa sig själva innan jag kan göra något åt situationen. Men jag vet ändå att det bara är att våga, och ta steget.
Men var hittar man modet någonstans?

Man ska ju vända sig till de man känner sig trygg hos sägs det. Men tänk om valet man måste göra, påverkar de där trygga personerna i allra högsta grad?

Vart fan vänder man sig då?

Livet är bra spännande att leva, men ibland får man väl ändå ta och ge sig lite.



Fy fan vad det suger att alltid se ut som en jätte-kvinna på varenda bild som tas ihop med någon annan. Hate it. Det ska väck!