Blygsamt skryt

Det är roligt att komma på andra med blygsamt skryt.
Jag tycker det är roligt för att folk är så rädda för att verka arroganta och självgoda.
Men varför då?

Visst, det är jävligt osexigt med folk som är självgoda eller arroganta. Men man behöver väl inte förminska sina prestationer eller åstadkommanden för det?

Är man stolt över något, så tycker jag verkligen att man ska få vara det och uttrycka det!

Det handlar ju om att belöna sig själv på det neurokemiska planet! Som Mia Törnblom uttrycker det, man ska "assa" sig själv när det går bra eller man lyckas med något, och man ska dissa känslorna när något går dåligt.

För ju mer du klankar ner på dig själv över dina misstag, desto mer lär sig hjärnan att associera det du precis gjort med den känslan du får... Det vill säga att du lär dig att varje gång du gör något liknande, så kommer din hjärna automatiskt att känna att det ändå blir ett misslyckande, och du får svårare att motivera dig själv, eller lyckas alls.

Men om man tvärtom uttrycker både verbalt och kroppsligt glädjen över att något gått bra, eller man lyckats med något, så fungerar hjärnan likadant. och man associerar händelser som är liknande med en positiv känsla och kämparglädje. Man får alltså lättare att motivera sig själv, och därmed lättare att lyckas.

Jag är sjukt stolt över min viktnedgång, och hur jag lyckats ordna upp mitt liv. Samt över hur bra det går på mitt jobb.

Det kan verka skrytigt, eller som att jag är självgod.

Men i detta jävla jante-lags-land så måste man våga ta för sig och uttrycka stolthet över sig själv.
Annars gräver man bara ner sig själv och blir deprimerad.

Så var stolt, skryt när det gått bra, och dissa de negativa känslorna när något inte går som du tänkt.

Vägen till framgång är att ha kontroll över känslorna.

Keep on fighting!!