att slitas itu

jag vill för mycket, och borde ännu mer.
Men måstena är överhängande så mina prioriteringar blir skeva.

Jag lovar lite för mycket än vad jag kan hålla...

och därför blir så många besvikna.

jag försöker så gott jag kan. men just nu, verkar jag kanske inte kunna så mycket.

jag slits mellan att ta hand om mig själv, nu när jag bor helt ensam långt ifrån de jag känner...
samtidigt som jag vill finnas där för de som behöver mig, och kunna släppa allt.

men om jag släpper något, måste jag börja om från början... (tack adhd-jävel) och det slutar alltid i mental kollaps.

för att må bra, behöver jag total struktur i min vardag, och kontroll över mig själv och det jag sysslar med.

men jag orkar inte hålla det, samtidigt som jag ska försöka ha ett socialt liv, eller ens träffa min familj...

så... två veckors sjukskrivning blev resultatet av att arbeta med det roligaste man vet c:a 12-13timmar/dag 6dagar i veckan... och samtidigt försöka hinna med sig själv, rekreation, och vänner och familj.


men en person ska få sig en rejäl utskällning idag....
en jävel som borde veta bättre, men som vågar försöka leka martyr och ge mig dåligt samvete för att jag inte prioriterar honom!...
För mig var det sista gången av alldeles för många gånger tidigare, och nu får det vara bra.

Idag så slutar denna person att existera i mitt liv, och det ska bli SÅ JÄVLA SKÖNT!