Djur och natur i Skokloster.

Det tog en halv dag innan jag ruttnade. Oh, det är ju så frustrerande... men men. sånt är livet.

Så skönt att vara här igen. Med alla djuren. Torsten, en halvdöv Jack Russel på snart 13 år som vart som en lillebror... asjobbig, och as-söt.. =)

Ronny, en majestätisk bondkatt, med stålgrå päls som nästan liknar en blandning mellan russian blue och engelsk korthår, stor som ett hus, och lugn som en apatisk. 20 år fyller skruttet och är fortfarande stencool. Nummer ett i mitt liv.

Sen har vi Chessie. Hon är ju bara störd och underbar. En kisse på snart fem år som är sköldpaddsfärgad med lysande klara färger och ett eget schackbräde på hjässan. Rött,svart,svart,rött. Så söt så. Hon beter sig som en hund. Apporterar papperstussar, följer med på promenad, och älskar att skita ner sig och bli blöt. Men hon hatar kyla. Så på vintern går man inte ut i onödan, så man blir alldeles smällfet och gosig. Min lilla ballong, men psykiska problem... naaaaaw.. =)

Har tagit med mig min fräs-maja Sessan hemifrån också. Hon fräser och morrar och jamar om vartannat för att hon hatar alla andra djur förutom sig själv... Skittrist men jag älskar henne ändå.

Mina djur är det bästa jag vet, och det enda som gör mig riktigt riktigt blödig.