inte lätt

..det är inte lätt att vara just jag... men det är jävligt spännande! Och oftast ganska kul och händelserikt.

... men det finns nog en sak som är bra mycket mer svårt än att vara jag.
och det är att vara MED mig.

Jag tar jävligt mycket plats.
Inte så att jag skriker, eller viftar mycket med händerna.
Och jag tar inte längre upp två platser på bussen med min breda röv.
Näe... inte så.

Men jag har lite svårt att ta ett djupt andetag och läsa in situationer.
Vilket gör det lite ångestladdat för mig att vara social.

Så om du tvekar, eller normalt sett är lite tystlåten av dig...
...så finns det risk att jag råkar köra över dig.

Det är inte meningen... och inte alls så jag vill vara, eller så jag vill framstå.

Men jag HINNER INTE stanna upp... för mitt huvud springer ifrån mig hela tiden.

Jag kanske verkar självupptagen. Kanske rent av självgod.
Kanske ser du mig som en besserwisser. Eller bara rent av en idiot.

Vad du än stör dig på hos mig, så lovar jag dig en sak:

Jag har redan hatat mig själv alldeles för länge för dessa små egenskaper, och är smärtsamt medveten om dem.

Men det är bra nu med det...

Jag är den jag är, och även fast livet handlar om kompromisser, tänker jag inte låtsas vara någon jag inte är.
För om du står ut med att jag är jobbigast av alla... och tycker om mig ändå. Så är det i alla fall MIG som du tycker om, och inte en blek kopia.

PUSS på alla fighters!