Vem är Sockissen?

Är: 182cm lång, med storlek 42 i skor.
Har vägt 122kg som mest.

I Mars 2008 bestämmer jag mig för att gå ner i vikt.

I Juni 2010, har jag gått ner nästan 50kg.


I Juni 2013 har jag gått upp 20kg igen.

I Juni 2014 ska jag vara i form igen.

2009-12-05

Som en såndär tuff bloggare....

.... så läser jag aftonbladet.se och reagerar lite över olika artiklar.
Men idag gör jag undantaget och faktiskt publicerar lite utav tankarna och ger er en länk till det inlägget jag reagerar över.

Jag har nog inte berättat tidigare för er att jag lidit av att jag gnisslar tänder i sömnen, samt spänner käkarna omedvetet i vaket tillstånd. Många har det här problemet, som kanske inte stör dem så mycket. Men för mig har det resulterat i störd sömn, smärta i käkmusklerna, förskjutet bett, samt emaljskador på kindtänderna.

Jag fick en bettskena att ha i under natten utav min tandläkare för tre år sedan. Och den funkar väl sådär. Jag vaknar fortfarande av att jag biter ihop tills det knakar eller smäller i käkarna, och jag har ju inte slutat gnissla bara för att jag har skydd på tänderna.

Nu skriver de i DEN HÄR artikeln att det finns träningsprogram för käkarna att få, så man slipper smärta.. jaja, jättebra. Kan ju vara fint.

MEN! Varför tar man bara och lindrar symtomen? Varför ser man inte till orsaken till varför så många unga har dessa typiska stress-relaterade problem.
Vad är det som gör att så många i åldrarna 12-30 har dessa problem?
Är det människan som "utvecklats" till något svagare som inte kan hantera livets vanliga hinder? Eller kan det vara på det viset att kravet på de unga idag blir mer och mer orimliga?

Jag tycker personligen att stresshantering och meditation borde vara en del av undervisningen i dagens skolor. Men det är ingen lösning på problemet det heller.

Så hur ska man göra? Vad kan man själv göra? Såfort ungdomarna säger ifrån och säger att kraven är för höga i gymnasiet och att de inte orkar så mycket till, så får de kanske reducera ett ämne, som sedan resulterar i att man inte får ett slutbetyg vid studenten.
Ingenting görs för att man ska orka hela vägen, och få goda resultat. Nej, de "svaga" straffas.

Jag säger det nu och jag kommer säga det igen. Läxor är bullshit, efter skoltid ska man få ha rekreation och vila. Betygssystem efter "poäng" på skrivningar är också bullshit, istället ska man se till att eleverna har förstått och kan implementera kunskapen i verkliga livet.
Och det måste läggas vikt på stresshantering och självkännedom.
Allt för mycket i livet är resultat-styrt och arbetet som en individ förväntas klara av styrs mer och mer åt industriellt tänk. "Måste prestera lika bra och lika snabbt som de där exakt programmerade robotarna."

Näe... jag gillar att det finns nån som lindrar stressymtomen... Skitbra... för stunden.
Men i det långa loppet kommer vi alla bli sönderstressade kollin på vårdhemmen som inte minns mer av våra liv än vad vi jobbade med.

Ändra kraven för fan...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna en kommentar! Jag försöker svara på allihop, och kikar självklart in på er blogg och skriver ner något hos dig med!