Extra

2009-08-07

Det ofrånkomliga dallret


- När jag skrattar så guppar nassarna satan så man ser lite extra tjock ut. Säker på att kinderna vibrerar i takt med detta likt en sprinter i OS som filmats i Slowmotion.

- Att köra en svängom i sänghalmen med tillhörande navelboxning är ju alltid trevligt. Men stundens hetta kan väldigt snabbt svalna när man känner hur allt rör sig likt en enda stor hög med gelatin.

- Att gå i andra kläder en jeans är inte heller så kul när man känner röven ändrar tyngdpunkten från höger till vänster vid varje steg man tar. Krävs bra balans nu förtiden.

- Att leka "Fader Abraham" med ungar måste till varje pris undkommas. Annars slutar inte låren vibrera på minst tre till fjorton timmar.

- Värst av allt är det nog när man försöker sig på den ädla konsten i att våga klä sig i lite tajtare tröja och småbarn kommer fram och frågar vad som rör sig runt magen.

1 kommentar:

  1. Hmm, hoppas bara att det inte är helt ofrånkomligt.

    När jag springer så liksom guppar mina kinder. Skitfult, så jag får kanske börja springa med rånarluva... :)

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar! Jag försöker svara på allihop, och kikar självklart in på er blogg och skriver ner något hos dig med!